
Det finns två huvudgrupper av hörapparater:
Bakom örat-apparater (BÖ-Bakom Örat) och i örat-apparater (AlÖ-Allt I Örat).
Bakom örat-hörapparater
Den vanligaste typen, som alltså sitter bakom örat. Ljud fångas upp av en mikrofon och behandlas och skickas genom en ljudslang in i hörselgången. Det finns olika modeller:
• Gjuten öroninsats som fixerar ljudslangen från hörapparaten och gör att ljud inte läcker. På så vis kan man också förstärka ljudet och risken för rundgång minskar. Bra för patienter som hör tämligen dåligt.
• Öppna insatser, alltså en mjuk propp (dome) tillverkad i silikon i hörselgången som inte är formgjuten. Domer finns i olika storlekar och ventilationen är bra. Ofta används dessa vid lättare hörselnedsättningar.
• Hörapparat med externa "hörtelefoner". Här har hörtelefonen plockats ut från hörapparaten och placerats i själva hörselgången. Det gör att hörapparaten blir mindre och öppna insatser förbättrar ventilationen, vilket gör att det inte blir så varmt i örat.
De flesta tycker att bakom örat-hörapparater är lätta att använda och dessutom passar de till nästan alla patienter. Man får plats med telespole, programväljare, volymkontroll och kan koppla till exempelvis en mottagare som kan ansluta till kompletterande hörhjälpmedel. En bakom örat-hörapparat har även fördelen att den kan göras vattenskyddad och står då emot fukt och smuts väldigt bra.
.png)
I-örat apparat
Här har man istället byggt in elektroniken i ett formgjutet skal som sitter i örat. Men apparaten kan kännas instängd och ofta blir örat varmt.
Även här finns olika modeller:
• En concha-apparat fyller ut hela ytterörat, vilket gör att man kan få plats med exempelvis telespole, programväljare och volymkontroll. Dessa kan fås med kraftig förstärkning och provas ut även till grava hörselnedsättningar.
• Kanalapparater, eller ITC (In The Canal), är mindre och fyller inte ut ytterörat lika mycket. Man får därför inte plats med lika många komponenter som till exempel volymkontroll.
• CIC, (Completely In the Canal) är ännu mindre, sitter helt inne i hörselgången och är diskreta. Tidigare var det bara patienter med lättare nedsättningar som kunde ha CIC-apparater, idag har tekniken gått framåt.
• Djupkanalsapparater eller IIC (Invisible In the Canal) är väldigt små och sitter bakom andra böjen i hörselgången. Ofta är ljudet bra och man får plats med många funktioner.
Många vill ha dessa små apparater som är så diskreta, men det krävs att man har tillräckligt vida hörselgångar, vilket inte alla har. Dessutom bör du höra ganska dåligt. Hör du fortfarande mörka toner blir ljudet ofta lite burkigt och ihåligt, och du hör dig själv lite starkare, eftersom de täpper till hörselgången. En annan nackdel är att man inte får plats med så många funktioner eftersom apparaten är så liten. Man måste dessutom vara mycket noga med sin hygien så att inte öronvax tränger in i hörapparaten.

Benförankrad hörapparat
Ibland kan en patient ha skador i örat vilket gör att man inte kan använda vanliga hörapparater. Då kan man operera in en titanskruv i skallbenet bakom örat och på denna monteras en vibrator som förmedlar olika ljudintryck via skallbenet till personens inneröra. Detta kallas för en benförankrad hörapparat.
• Benförankrade implantat används på patienter som till exempel saknar hörselben, har ständiga och allvarliga öroninflammationer. Passar patienter med grav hörselnedsättning, ofta med diskantförlust. Man gör en noggrann utredning för att ta reda på om detta är ett alternativ. Avgörande är att patienten inte väntat i åratal med att söka hjälp. Ju längre man väntar, desto svårare blir det att tillgodogöra sig hjälpmedlet.
Cochleaimplantat
• Cochleaimplantat och elektroakustisk stimulering (EAS), är hörselimplantat som gör att gravt hörselskadade och döva kan uppfatta ljud. Ett CI ersätter hörselsinnet och leder signaler direkt till hörselnerven. En utredning görs för att se om patienten är en lämplig kandidat.

Övriga hjälpmedel
• Hörselslingor eller teleslingor finns ofta i offentliga lokaler och använder elektromagnetiska vågor för ljudöverföringen. De kräver att din hörapparat är utrustad med en så kallas telespole.
• En streamer kan oftast kopplas trådlöst från hörapparaten till mobilen, datorer och tv med så kallas Bluetooth-teknik för att överföra ljudet eller samtalet. Vissa hörapparater har streamerfunktionen inbyggd. Då behövs inget tillbehör mellan mobilen och hörapparaten.
• Det finns olika telefonhjälpmedel som du kan använda för att underlätta när du vill prata i telefon. En lurförstärkare kopplas in i en fast telefon och ökar ljudstyrkan kraftigt.
• Visuella signaler blinkar och lyser. De kan till exempel användas för att omvandla dörrsignalen eller brandlarmet till blinkningar eller ljus.
• Det varierar i olika regioner vilka hjälpmedel man har rätt till, alla landsting är inte lika generösa och ibland får man bekosta vissa hjälpmedel själv. Det är dock bra att känna till att åtminstone yrkesverksamma i vissa fall kan få ekonomisk hjälp från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan om de behöver hjälpmedel i sitt jobb. Du kan läsa mer här.
Hemmets Journal
Nr 29/2020